To catch a friend

I will be here to catch you when you fall
I will be the one that you can call
No matter if it's day or night
I'll do what I can to make you feel all right
I will be here for you
Just tell me what yu need me to do

Mors dag 2010

Ja, jag vet, det var ett tag sen, jag är efter, okej? Men jag skyller på tentaplugg/tentaångest, posttentasyndrom och vanlig glömska, kanske pga min höga ålder ;)

I alla fall, min kära mor fick två askar med jorgubbdschokladshjärtan.
Och en dikt. I år igen.
Jävla unge kallade hon mig och grät.
Tacksamt värre.

Här är dikten, för alla er nyfikna där ute som kanske undrar hur jag fick min mamma att gråta. Vilket faktiskt inte är någon jättestor bragd att lyckas med, min mamma gråter ganska lätt. Typ när vi hade luciaträning i skolan, alla satt på varsin stol i helt vanliga kläder och sjöng och hon började gråta för det var så fint.  Så blödig är hon ;)

Men men, dikten var det ja!


Jag brukade se dig som min fiende nummer ett
Den som kom på mig med allt jag visste inte var rätt
Då hade jag aldrig kunnat erkänna det jag säger nu
Den som alltid ville mig väl, det var ju du

Jag mår dåligt ibland när jag tänker på
Hur jag betedde mig mot dig när du försökte så
När det kändes som att gränsen var nådd
Kunde jag inte se vad du menade med att vara missförstådd

Men nu när jag är äldre kan jag förstå
Att allt du gjorde var av kärlek till dina små
Jag kan se det nu att det var för mitt eget bästa
En tonåring kanske inte alltid ska vara ute och festa

Alla de gånger jag gick över gränsen, jag skulle aldrig göra om det nu
Jag kunde aldrig ha anat att den vän jag behövde skulle vara du


Och om ni blev nyfikna på förra årets dikt kan ni läsa den här


Bättre sent än aldrig

När jag satt och skrev dikten till Miche hade jag Martin som bollplank på msn. Jag fick då en kommentar i stil med
"Du skrev ingen dikt till mig när jag fyllde år"

Jag vet (tror?) att han inte menade det bokstavligt och att det inte ska tas på allt för stort allvar, men å andra sidan, varför inte? så jag har funderat ett tag nu och lyckats knåpa ihop en liten dikt till honom.

Så Grattis i efterskott Martin!

Varför ska det vara så svårt
Att sätta ord på det som är vårt?
Med mina föräldrar har det varit ganska lätt
Men att beskriva vår vänskap, det blir aldrig rätt

När vi träffades för flera år sen
Hade jag ingen aning om att du skulle bli min vän
Men du har stått vid min sida sedan dess
Aldrig längre bort än ett sms


På samma sätt hoppas jag att du vet
Att du kan komma till mig med problem, jag fixar det
Vare sig det handlar om någon tjej
Eller att det skulle vara fel på din 'grej'

Du vet att jag gör så gott jag kan
Fast vissa saker kan du behöva ta med en annan man
Men då är jag fortfarande bra att ha
För med mig kommer Nicklas - varenda dag

Jag vet att jag ibland kan ställa till med besvär
Men du ska veta att jag ändå alltid finns här
Du kan alltid komma till mig
När världen är elak mot dig

För det är vad jag kommer göra
Alla mina problem lär du få höra
För det är väl därför man vänner ska ha
Någon som alltid får en att må bra




Dikt

Just ja, jag hade ju lovat er att dikten skulle komma upp här när jag hade gett bort den, vilket jag gjorde i går, så här har ni!

Du tog dina långa kliv
Och steg in i våra liv
Jag hade ingen aning då
Vilken stor roll du skulle få

Vi har haft våra upp och ner
Men jag har insett att du har allt och mer
Av vad man av en styvfar kan begära
Det är inte bara en gång du flyttlådor fått bära

Du ställer upp och kör runt med vår häst
För du är ju den som backar bäst
Gav mig råd vid köp av bil
Hade det blivit en Saab skulle jag fått en örfil

Om någon grej skulle sluta fungera
Diskmaskinen, bilen, med flera
Jag alltid vet till vem jag mig vänder
För att få det lagat i trygga händer

Snart orkar du väl inte läsa mera
Så för att sammanfatta det hela:
Jag kunde inte önskat min mamma en bättre karl
Och jag har fått världens bästa styvfar

Till mor

När hela världen rämnar
Så kan du lita på
Att en dig aldrig lämnar
Vid din sida kommer hon alltid stå

Hon tröstar dig när du gråter
och vad du än har gjort
Hon alltid dig förlåter
för smått som för stort

Hon finns där för att hjälpa och stötta
Ser till att livet är en fest
På hennes kärlek kan man aldrig tröttna
Ens mamma är alltid bäst!

- Isabelle, 2009 -

RSS 2.0