Så var det slut

The Ark var mina största idoler för en sådär tio år sedan. Tyvärr "tappade" jag dem ungefär vid tredje albumet och hittade dem inte igen förrän nu i somras, när det var dags för avskedsturnén. Jag var på deras spelning i Västerås, i samband med cityfestivalen och självklart var jag på den alllra allra sista spelningen i fredags, på Gröna Lund.

Det var mäktigt, det var sorgligt och det var nostalgiskt. Det spelar ingen roll vad jag skriver här, för känslan av det kan inte förmedlas via ord.

Jag visste inte hur mycket deras musik betytt för mig, men märkte det när jag var i Västerås. När de började spela en låt jag inte lyssnat på på flera år men min kropp reagerade så häftigt och direkt - jag fick tårar i ögonen, all tankeverksamhet slutade, allt bara snurrade och någonting gick sönder inom mig - visste jag att jag inte fick missa detta sista avsked.

Jag vet att det kanske verkar överdrivet, men det var den här musiken jag lyssnade på under en ganska betydande del av mitt liv, de orden som fick mig att orka ta mig igenom många svåra stunder.

Upplevelsen i fredags kunde ha varit bättre, men inte konserten. Vi hade kunnat stå mer i folkmassan tex, men eftersom "vissa" är skadade kände jag att inte ville stå där och vakta en plats en timme innan gigstart. Sedan var många karuseller och arkadspel fortfarande igång, vilket tyvärr dämpade stämningen emellanåt. Men jag ångrar ingenting.

Jag har varit på en spelning med dem innan de var särskilt kända, på ett varuhus här i stan
Jag har varit på en kosert med enbart dem och enbart fans, på cirkus i Stockholm
Jag var på Parken Zoo när de kom dit med Rocktåget
Jag var på en av de sista spelningarna i somras, i Västerås, och stod då bara ett par meter från scenen
Jag var på den sista spelningen för att ta farväl. Jag såg absolut inte lika mycket som i tex. Västerås, men det var värt det, jag tror jag ångrat mig resten av livet om jag inte gått.



Västerås

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0